fredag 16 maj 2014

Den Levande - Anna Starobinets





En global katastrof som kallas Stora reduktionen har fixerat antalet människor som lever på jorden till exakt 3 miljarder. Det finns inte längre någon död, bara en kort paus eller »fem sekunder mörker«, varpå individen återföds med en inkod som innehåller informationen om alla tidigare inkarnationer. Människorna är bara partiklar av en sammansatt organism, Den levande, och alla är uppkopplade direkt från hjärnan till det sociala nätverket Socio, där familjen och nationen inte har någon som helst betydelse. Samhället är globalt och alla känsloyttringar mellan föräldrar och barn förkastas som avvikande beteende.

En dag föds »Zero«, en individ utan inkod. Den levandes antal ökar med en och den globala harmonin är hotad. tillsammans med några oliktänkande placeras Zero på ett korrektionshem. Men vem är denne Zero? Och kommer Den levande att gå under i en ny reduktion?


Titel: Den levande
Författare: Anna Starobinets
Antal sidor: 387
Favorit karaktär: Kleo
Språk: Svenska
OrginalspråkRyska
Första mening: Välkommen till den globala historiska databasen "Renässans".

Den här liknar väldigt mycket 1984. Samma typ av bok. Jag får samma typ av känsla. Dessutom är de båda lika tråkiga, men intressanta.
För det är precis vad denna boken var; tråkig men intressant. Med tråkig menar jag långtråkig. Jag förstod inte jättemycket... Det var svårt att förstå socio, men den var intressant. En mycket intressant bild av framtiden och världen och det sociala nätverket. Det satte igång många tankar, så att säga.
Jag valde Kleo som favorit karaktär eftersom.. Tja... Jag vet inte riktigt. Hon visade hur socio-människan fungerar, tror jag. Och sedan verkade hon verklig på något sett... Det är svårt att förklara.
Handlingen då? Ja, som sagt förstod jag inte så mycket... Hehe... I alla fall inte i slutet... Men den var bra ändå. Jag ville veta vad som hände i slutet. 
Nu ska jag läsa Trollkaralen från Övärlden. Troligtvis blir det nästa recension.





tisdag 13 maj 2014

Färgat håret!

Detta kommer lite sent då det var flera veckor sedan... men jag har färgat håret! Halva (undre delen) är nu blått, fast det har börjat bli lilaaktigt. På grund av detta ska jag färga om så att det blir blått igen.
Här är bilder! :)



onsdag 7 maj 2014

Rädda mig inte! - Taheri Mafi


















Juliettes beröring är dödlig. Hon satt inlåst på grund av sin förbannelse i åratal. Men så träffade hon Warner, den vackre unge mannen utan hjärta. Han gav henne frihet, men bara i hans fångenskap, och om hon använde sin kraft i tyranniets tjänst. Juliette vägrade och flydde tillsammans med Adam, rebellen som bad henne att slåss för friheten och för deras framtid som älskande. Men lika brinnande och okuvlig som Adams och Juliettes kärlek vuxit sig - lika förbjuden kommer den att bli.

Titel: Rädda mig inte!
Författare: Tahere Mafi
Antal sidor: 759
Favorit karaktär: Waren
Språk: Svenska
Orginalspråk/Titel: Engelska/Unravel Me
Första mening: Solen kanske skiner idag.

AAAAAAAAASSDFXBLCZVJVNLÖXFFBBJGXCBJJCBMÖHSAAQGVÅÄBCSAEX!! WAREN, WAREN, WAREN!!!
Jag ÄLSKAR honom! Som man älskar en karaktär i en bok. Han. Är. Underbar. Punkt. Han har så många sidor! Så djup personlighet. Så hemsk och så sympatisk på samma gång. Jag förstår honom. Jag lider när han lider. Juliette kan dra åt helvete, Waren är den viktiga! Jag till och med drömde om honom! Alltså, börjar jag tappa förståndet? Jag shippar honom och Juliette mycket, men inte för att hon förtjänar honom, nej för att han ska bli lycklig. Beskrivningarna på honom också. Jag ser varje rörelse framför mig som om jag såg honom! Han rör sig för min inre blick utan att det behöver stå i texten (vilket för mig är ovanligt när det gäller karaktärer).
Språket då? Mafi är känd för sitt poetiska språk, är hon inte? Och den är bra skriven, men det börjar bli lite uttjatat. Samma sorts känslobeskrivningar hela tiden. Och dessa händer genom hår! Varför drar alla händerna genom håret?? Och varför, varför, varför har Juliette sådana andningsproblem? Minst tre kapitel börjar med att hon inte kan andas. Det nämns flera gånger per kapitel hur hon tappar andan av beröring. Visst, ingen har rört henne på 17 år, men vi behöver inte få veta det! Ändå uppskattar jag de överstrukna meningarna och poetiska delarna, men som sagt: för mycket. Byt stil, Tahere
Storyn går lite långsamt i början, sedan kommer den igång. Precis som Sagan om Ringen. Fast där är det ju hela första boken, inte första fjärdedelen... Det är mycket spänning, vem ska hon välja? (Självklart är jag team Warner!!) Vilka kommer att dö? Kommer de att lyckas? Hur ska det sluta? Längtar så efter nästa bok! Fast jag kommer att läsa den på Engelska (den har väl redan kommit ut?) eftersom jag har en känsla av att översättningen inte gör boken helt rättvisa...


onsdag 30 april 2014

Frostskymning - Anders Björkelid


Köldvålnaderna rann redan som tunn rök upp ur marken. De fnittrade krossad is och ljudet var kall skräck som rann innanför min hud och fick mig att skaka. Men det var inte det värsta. Något var fel med skymningen.Och så ljuden. Jag ville inte höra på ljuden. Hundratals avlägsna skrik. De ekade. Kom hela tiden närmare, men aldrig fram.Nere vid korsvägen gödde galgmännen vålnaderna med eld och sitt eget blod. Båda rann rött och ångande i den bittra kylan och de spökblå dimmorna slukade allt hungrigt – lapade i sig det och växte sig samtidigt starkare. Redan nu gick det att se fasta former inuti töcknet. Ben och senor som formades av blå glöd. Allt var så långsamt. Så fruktansvärt att se på, men samtidigt så omöjligt att släppa med blicken.


När Sunia och Wulf återvänder efter tio år i underjorden har krig brutit ut. Kylan hotar allt i sin väg och frostskymning, galgmännens kallaste illdåd, råder. Det gamla förbundet med de underjordiska är brutet men framför tvillingarna skuttar det märkliga Sommarynglet som har en karta istället för ansikte. Tyngda av Blodets mörka historia beger de sig mot Isträsket för att försöka finna Blodets gamla regalier. Kanske kan de på något sätt hjälpa dem i kampen mot Kylan. På vägen möter de vänner och fiender och tvingas gång på gång ompröva tankar och sanningar. De slåss mot en krypande insikt att deras döda far fortfarande styr dem från andra sidan graven och att ingenting är vad de tidigare trott. Finns svaren i det frusna palatset med den tomma tronen?



Titel:
Frostsymmning
Författare: Anders Björkelid
Antal sidor: 759
Favorit karaktär: Bergsfrun
Språk: Svenska
Första mening: Något slumrade i marken under Miduma, sa Bergsfrun.
Serie: Berättelsen om blodet

Jag. Älskar. Denna. Serie. 
Och jag älskar denna bok, om än något mindre.
Som vanligt är den helt otroligt bra skriven, fast fortfarande förstår jag inte ens en fjärde del (men det är ju det underbara! Alla mystiska, mörka hemligheter och frågor. Allt som berör blodet och underjorden). Det är en historia som ingen annan. Jag har aldrig, aldrig, aldrig läst något liknande. Fast i den här delen av serien, den sista boken, var handlingen lite sämre... Jag tyckte mest om de andra, då man mer förstod vad som hände. Världen är den samma - så självklart älskar jag varenda sida om underjorden och blodet. Det är svårt att välja favorit karaktär, det finns så många! Men jag välder ändå Bergsfrun med sitt syn förvändande, auktoritet och hemligheter.
Så pluss för:
• Språket
• Världen
• Handlingen
• Karaktärer
Minus för:
• Handlingen i just denna bok (i första halvan funderade jag faktiskt på att sluta läsa, sedan blev den underbar igen och jag fortsatte)
• Slutet (som var lite utdraget)
Betyget jag ger blir en 4:a för boken, men en 5:a för serien (EDIT: en REGNBÅGsstjärna!! Bara för att det är en av mina favorit serier!).

Boken:



Serien:


Andra delar i serien:

Ondvinter 
Eldbärare
Förbundsbryterskan

söndag 27 april 2014

Sf-bokhandeln äger. Punkt.

Nya fynd:

(Utsläckta bildkvaliten... Tagna med mobilen)







Rädda mig inte: 60 kr
Den levande: 65 kr

Blev så glad för på Akademibokhandeln hade de kostat minst 85 var! Jag vet, jag vet. Snåla lilla jag...

Läser just nu (fast kommer kanske sluta, eftersom den är lika bra som Twilight):


torsdag 3 april 2014

För mycket böcker!


Nu när jag inte riktigt har något att göra förutom att läsa, blogga och titta på TV (och plugga... Hehe... Det har jag ju gjort... *harkel*) så kollar jag runt väldigt mycket på olika andra bokbloggen efter bra böcker, och...

VILKEN SKA JAG LÄSA FÖRST?


Kan verkligen inte bestämma mig, alla verkar så bra! Och just nu läser jag så mycket annat... Har i alla fall hur som helst gjort en liten lista. (I min ålder listade mamma killar, jag gör det samma med böcker.)

Listan:

1. Först läser jag klart The Diviners och Fristskymning.
2. Sedan Anna Dresses in blood.
3. Här borde jag läsa boken jag fick i julklapp... Undrar om det någonsin kommer att hända?
4. The Deep End of the Sea. (AFSFCÖXFVÄBGG!! Den verkar helt fantastisk!!) 
5. The Maze Runner.
6. Shadow and Bone
7. Partials.

The Deep End of the Sea - Heather Lyons


Brutally attacked by one god and unfairly cursed by another she faithfully served, Medusa has spent the last two thousand years living out her punishment on an enchanted isle in the Aegean Sea. A far cry from the monster legends depict, she’s spent her time educating herself, gardening, and desperately trying to frighten away adventure seekers who occasionally end up, much to her dismay, as statues when they manage to catch her off guard. As time marches on without her, Medusa wishes for nothing more than to be given a second chance at a life stolen away at far too young an age.But then comes a day when Hermes, one of the few friends she still has and the only deity she trusts, petitions the rest of the gods and goddesses to reverse the curse. Thus begins a journey toward healing and redemption, of reclaiming a life after tragedy, and of just how powerful friendship and love can be—because sometimes, you have to sink in the deep end of the sea before you can rise back up again



Jag vet inte riktigt vad det är som lockar, inte handlingen i alla fall. Förstår faktiskt inte riktigt vad den handlar om... Tror det är omslaget (som är så himla underbart vackert!!) och alla recensioner som verkligen öser kärlek över boken. Den har redan kommit ut tror jag, så om ett tag - när jag läst klart 1-3 - borde det komma en liten recension här!

Kommer prata i nästa inlägg om resten av böckerna på listan. Tror jag. 

/Bokätaren

onsdag 2 april 2014

Anna Dressed In Blood - Kendare Blake



Uppföljare:


Cas Lowood is no ordinary guy - he hunts dead people. People like Anna. Anna Dressed in Blood. A beautiful, murderous ghost entangled in curses and rage. Cas knows he must destroy her, but as her tragic past is revealed he starts to understand why Anna has killed everyone who's ever dared to enter her spooky home...
Everyone, that is, except Cas...

Titel: Anna Dressed in Blood
Författare: Kendare Blake
Sidor: [Har tyvärr glömt boken på Gotland under påsklovet, så kan inte se efter]
Språk: Engelska
Bästa karaktärer: Anna och Carmel
Första mening: [Har tyvärr glömt boken på Gotland under påsklovet, så kan inte se efter]

Den här boken var en besvikelse. Jag trodde att det skulle vara en helt annan typ av historia... Mindre action och mer romans! Inte lika mycket äventyr, mer relationer, dialoger, tankar, känslor och sådant. Samtidigt var den lite tom... Långtråkig. 
Jag tyckte inte om någon av karaktärerna riktigt... Ändå har jag valt Carmel och Anna som mina favoriter. Varför? Jo, Carmel är, samtidigt som hon är Queen Bee, inte alls en kliché. Hon är skolans drottning, men ändå verklig. Modig och sympatisk, samtidigt som hon har sina "flaws". Hon är realistisk, vilket jag verkligen tycker om.
 Anna för att... Tja, hon är Anna. Anna Dressed in Blood. Skrämmande vacker, mystisk, farlig och skräckinjagande. Beskrivningarna på henne är det ända egentligen vackra i hela boken. Den ända biten där jag kan se det framför mig, glasklart i princip. Även om språket är flytande och mycket lätt att läsa tycker jag ändå att det är lite enformigt och trist.  
Historien, storyn, handlingen var ganska tråkig den med. Som sagt: mindre äventyr och mer spänning. All handling var intryckt i slutet, i början hände inte mycket...
Det här blev en mycket kort recension, men det var på sätt och vis också en kort bok. Jag kommer nog inte läsa fortsättningen.